Meriträknare
Beräkna ditt meritvärde från gymnasiet och se vilka högskoleutbildningar det hade räckt till vid senaste antagningen
Allt om meritvärde och antagning till högskola
Meritvärdet är det poängsystem som används i betygsurvalet vid antagning till högskolan i Sverige. Yrkeshögskolan har egna urvalsregler som varje anordnare bestämmer. Det består av ett jämförelsetal som räknas fram ur dina gymnasiebetyg, plus eventuella meritpoäng. BI och BII är namnen på de två urvalsgrupperna du konkurrerar i, beroende på om du har kompletterat dina betyg efter gymnasiet eller inte.
Vad är BI?
BI är urvalsgruppen för dig som söker med betygen från din gymnasieexamen, utan att ha kompletterat eller höjt något efter gymnasiet. Ditt meritvärde i BI kan vara högst 22,5: ett jämförelsetal på högst 20,0 plus högst 2,5 meritpoäng.
Vad är BII?
BII är urvalsgruppen för dig som har kompletterat eller höjt betyg efter gymnasiet, till exempel på komvux. Meritvärdet räknas på samma sätt som i BI, och kan också vara högst 22,5. Du kan få meritpoäng för godkänt betyg i matematik (Matematik 2, 3 och 4 ger 0,5 vardera och Matematik 5 ger 1,0, högst 1,5), Engelska 7 (1,0) och moderna språk (högst 1,5), men aldrig mer än 2,5 totalt. En kurs som krävs för behörighet till utbildningen ger inga meritpoäng där, och inte heller kurserna under den. Kräver utbildningen Matematik 3c ger alltså varken Matematik 2 eller 3 meritpoäng. Engelska 6 ger inga meritpoäng med en gymnasieexamen.
Gäller räknaren för Gy25?
Nej, inte fullt ut. Meriträknaren räknar med kurser enligt Gy11. Började du gymnasiet hösten 2025 eller senare läser du enligt Gy25, med ämnesbetyg och egna regler för meritvärde och urval. Då blir resultatet här bara en grov uppskattning. Kontrollera reglerna på antagning.se.
Hur ser meritvärdet ut?
Meritvärdet är ett decimaltal mellan 0 och 22,5, till exempel 18,50 eller 19,25. Meritpoängen kan göra stor skillnad, så det kan löna sig att läsa matematik, engelska eller moderna språk på högre nivå om du siktar på utbildningar med hög konkurrens.
Hur beräknas meritvärdet i praktiken?
Betygen omvandlas till poäng: A = 20, B = 17,5, C = 15, D = 12,5, E = 10 och F = 0. Varje kursbetyg multipliceras med kursens gymnasiepoäng, summan delas med det totala antalet poäng, och resultatet är ditt jämförelsetal. Alla kurser i din examen räknas med, även kurser med F, men inte gymnasiearbetet. Lägg sedan till eventuella meritpoäng. Vår kalkylator gör hela beräkningen åt dig – du behöver bara fylla i dina betyg så visar vi ditt jämförelsetal och meritvärde direkt.
Komvux och meritvärde
Läser du på komvux kan du komplettera dina gymnasiebetyg och höja ditt meritvärde. Komvux-kurser räknas in i ditt meritvärde på samma sätt som gymnasiekurser. Det är ett bra sätt att öka chansen till en utbildning du inte var behörig till direkt efter gymnasiet. Du kan byta ut ett betyg i en kurs som ingår i din examen mot ett högre komvux-betyg. Då konkurrerar du i urvalsgrupp BII med det nya betyget och samtidigt i BI med ditt ursprungliga. Har du kompletterat för att bli behörig konkurrerar du bara i BII.
Urvalssätt vid antagning
Förutom meritvärde (BI/BII) finns det fler sätt att komma in på en utbildning. Högskoleprovet är en egen urvalsgrupp med en skala från 0,00 till 2,00. Resultatet läggs inte till ditt meritvärde, utan du konkurrerar med det separat. Vissa utbildningar har dessutom egna urval, till exempel arbetsprov eller intervju. Att skriva högskoleprovet ger dig alltså en extra chans, utan att det påverkar ditt meritvärde.
